LOST??
"Because we don't know when we will die, we get to think of life as an inexhaustible well. And yet everything happens only a certain number of times, and a very small number really. How many more times will you remember a certain afternoon of your childhood, an afternoon that is so deeply a part of your being that you can't even conceive of your life without it? Perhaps four, or five times more? Perhaps not even that. How many more times will you watch the full moon rise? Perhaps twenty. And yet it all seems limitless..."
Paul Bowles, 1949
torsdag 29 januari 2009
lördag 24 januari 2009
En början, lik alla andra
Så - ni vet alla hur det börjar!
Man slits ut eller krystas ut från värmen och plötsligt är allt jävligt ljust och jävligt kallt.
En jävligt bra start liksom - kan det bli mycket sämre?
Visst kan det det!
Det kan till och med bli jävligt mycke sämre.
Hursomhelst - en unge är den andra lik, ingenting skiljer dom åt - lika jävla söta allihopa.
Det skiljer lite åt i hur dom utvecklas men i princip är alla lika oskyldiga vad biblen än säger.
Så, alltså, jag ska inte trötta ut er med tråkiga banala detaljer om hur oerhört söt jag va, att jag kunde gå redan som 5 månaders, att mitt första ord var mamma eller att jag kunde gå på pottan när jag var ett och ett halvt.
Fan - alla kan gå på pottan, det vikitiga är väl ändå att använda pottan?
Så, hursomhelst, livet var kul - käka sova skita kissa äta.
Ingen bryr sig - vi har alla varit där.
kommer inte ihåg (eller bryr mig inte) när jag insåg att det fanns en större värld där ute - ännu kallare och minst lika ljus.
Kanske var jag fyra, kanske var jag ännu äldre!
Visst - jag blev total fascinerad, det blev du också...men här börjar ju det som skiljer oss från alla andra ungar.
Nu startar våra hjärnor att bearbeta våra intryck på helt olika sätt (och fortfarande, alla jävla kristus tillbedjare, är vi utan synd)
En röd bil är kanske inte lika kul som en blå bil, fast jag föredrar den svarta för den ser lite grand ut som en polisbil (dom var svart vita när jag var litten kotte).
Okej.....här börjar det lite sakta alltså - men det händer inte särskilt mycke att prata om.
Var det riktigt börjar hända är när man ser Vilse i pannkakan, nu är det plötsligt som om ens hjärna har fått amfetamin - fantasin sätts igång och en del börjat brinna.
Vad kommer man egentligen ihåg från den här tiden?
Jag kommer ihåg att jag var väldigt nyfiken på elekticitet, så pass fascinerad att jag försökte stoppa in mina fingrar i ett kontakt uttag. Snabbspola till sjukhuset med svaert brända fingertoppar(nångång ska jag fråga morsan min om jag har drömt allt det här - men inte idag. det är ju en trevlig liten historia som man skulle kunna brodera ut...om man inte var så jävla lat som jag är)
Jag kommer ihåg glassdörrar som jag alltid ville vara först att oppna, även om jag var tvungen att spring och ta sats om jag skulle få upp dom. Oftast satt det ett fönster där också. En gång satt det inte ett fönster där. Snabbspola till sjukhuset där dom plockar ut en glasbit strax under ögat och sen syr lite. (fan att jag är så lat)
Jag gillade att klättra som liten, jag klättrade på allt - träd, berg och soffor. Livsfarligt - jag ramlar ner från en soffa. Snabbspola......dubbla sprickor på smalbenet.
Öron inflammation - snabbspola. Halsfluss - spola. polyper - spola. osv osv.
Ingenting särskilt att rapportera innan skolan alltså - samma skit annan doktor.
Man slits ut eller krystas ut från värmen och plötsligt är allt jävligt ljust och jävligt kallt.
En jävligt bra start liksom - kan det bli mycket sämre?
Visst kan det det!
Det kan till och med bli jävligt mycke sämre.
Hursomhelst - en unge är den andra lik, ingenting skiljer dom åt - lika jävla söta allihopa.
Det skiljer lite åt i hur dom utvecklas men i princip är alla lika oskyldiga vad biblen än säger.
Så, alltså, jag ska inte trötta ut er med tråkiga banala detaljer om hur oerhört söt jag va, att jag kunde gå redan som 5 månaders, att mitt första ord var mamma eller att jag kunde gå på pottan när jag var ett och ett halvt.
Fan - alla kan gå på pottan, det vikitiga är väl ändå att använda pottan?
Så, hursomhelst, livet var kul - käka sova skita kissa äta.
Ingen bryr sig - vi har alla varit där.
kommer inte ihåg (eller bryr mig inte) när jag insåg att det fanns en större värld där ute - ännu kallare och minst lika ljus.
Kanske var jag fyra, kanske var jag ännu äldre!
Visst - jag blev total fascinerad, det blev du också...men här börjar ju det som skiljer oss från alla andra ungar.
Nu startar våra hjärnor att bearbeta våra intryck på helt olika sätt (och fortfarande, alla jävla kristus tillbedjare, är vi utan synd)
En röd bil är kanske inte lika kul som en blå bil, fast jag föredrar den svarta för den ser lite grand ut som en polisbil (dom var svart vita när jag var litten kotte).
Okej.....här börjar det lite sakta alltså - men det händer inte särskilt mycke att prata om.
Var det riktigt börjar hända är när man ser Vilse i pannkakan, nu är det plötsligt som om ens hjärna har fått amfetamin - fantasin sätts igång och en del börjat brinna.
Vad kommer man egentligen ihåg från den här tiden?
Jag kommer ihåg att jag var väldigt nyfiken på elekticitet, så pass fascinerad att jag försökte stoppa in mina fingrar i ett kontakt uttag. Snabbspola till sjukhuset med svaert brända fingertoppar(nångång ska jag fråga morsan min om jag har drömt allt det här - men inte idag. det är ju en trevlig liten historia som man skulle kunna brodera ut...om man inte var så jävla lat som jag är)
Jag kommer ihåg glassdörrar som jag alltid ville vara först att oppna, även om jag var tvungen att spring och ta sats om jag skulle få upp dom. Oftast satt det ett fönster där också. En gång satt det inte ett fönster där. Snabbspola till sjukhuset där dom plockar ut en glasbit strax under ögat och sen syr lite. (fan att jag är så lat)
Jag gillade att klättra som liten, jag klättrade på allt - träd, berg och soffor. Livsfarligt - jag ramlar ner från en soffa. Snabbspola......dubbla sprickor på smalbenet.
Öron inflammation - snabbspola. Halsfluss - spola. polyper - spola. osv osv.
Ingenting särskilt att rapportera innan skolan alltså - samma skit annan doktor.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)